One lie


 
Sakta men säkert börjar jag jobba mig upp.. har iofs bara gått en drygt vecka sen nyår men jag mår relativt bra redan.. jag trivs verkligen när jag får träna o jobba.. då mår jag som bäst.. Även fast de känns som jag mår kanon bra o är lycklig så vet jag att jag inte är det helt fullt ut.. utan jag har bara lagt de som tynger mig åt sidan.. jag vet att jag borde bearbeta allt och jag försöker verkligen göra det men det är så svårt. lättare att bara vända klacken och gå vidare och låtsas som ingenting.. men tyvärr så kommer ju då svackor och allt blir dubbelt så jobbigt.. bättre att jag tar i tur med det nu än sen.. Allt jag vill är att få en bra balans igen.. jag vet att jag kommer att lyckas.. får bara ta en dag i taget och inte ha så bråttom.. allt går faktiskt inte att lösa över en natt.. mkt går men inte allt.. När jag har fullt upp då slipper jag tänka o livet känns bra.. men när jag får fritid och inte direkt gör något då kommer allt igen.. vet att jag måste ta hand om mig själv och fokusera på att få mig själv till en balans i livet så att jag mår bra...
 
Brev till dig som sårade mig djupt!
"Det finns så mkt jag vill säga dig.. du sårade mig djupt.. du fick mig att tro att det fanns något där och sen bara sticker du din väg.. du vet allt som hänt mig som jag berätta i förtroende för att jag förmodligen litade på dig.. samtidigt som du fick mig att lita på dig så visade du mig att jag inte kunde det.. jag är så arg på dig.. jag är så besviken på dig.. men det som sårar mig mest är att du inte ens kan säga hej till mig längre.. det visar bara på din omogenhet.. trodde du va mogen men nej.. o du klagar på mig att jag är omogen.. men jag kan iaf säga hej trots allt du har gjort mig.. jag har gått vidare nu och känner inte samma behov av att prata med dig som förut.. mitt hjärta slår inte dubbel slag längre när jag ser dig.. jag ångrar inte att jag träffa dig.. jag ångrar inte att jag lät dig komma in mig på livet.. utan det jag ångrar är att jag inte litade på min magkänsla.. jag skulle ha gått första gången vi bråkade.. skulle ha låtit de vara då.. Du va en svår människa att lära känna och jag vet verkligen inte mkt om dig.. men lika bra är ju det.. Jag klarar mig utan dig.. Allt är ändå din förlust och inte min.. Allt blev så fel.. '

Nu tar jag bara livet dag för dag.. och planerar inte så mkt mer än om det är jobb eller träning då förstås. Kärlekslivet lägger jag på hyllan återigen.. måste hitta mig själv igen..o den kommer när den kommer.. jag klarar mig faktiskt rätt bra och vara själv. har gjort det länge nu... Ända jag vill är att få barn innan jag är 40 åtminstonde.. och dit är det många år kvar..

På återseende!
"Carpe Diem"
/// T

 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0