Let the rain fall

känner mig så glad inombords, det känns som en tung sten har lossnat kanske är de för att jag är öppen om vad som tynger mig och som har tyngt mig en längre tid utan att jag har satt ett finger på vad det är.. Kanske är det för att det känns som vändningen är nära.. kanske är det för att jag har skaffat ett gymkort och börjat träna på friskis utöver handbollen och fotbollen.. kanske är det för att rastlösheten får ett utlopp av de.. kanske är det för att det börjar bli höst nu och regnet kommer.. kanske är det kanske är de för att jag va på en arbetsintervju idag som faktiskt gick bra och kändes bra så nu håller vi bara tummarna att jag får det.. kanske är det för att jag har mina underbara vänner och familj omkring mig..

sitter här o väntar på att fiskgratängen ska bli klar sen blir det käk och lite chill innan det är dax att dra på handbollsträning.. imorgon ska man upp tidigt för att gyma kl 7 med en av de närmsta vännerna man har.. sen ska jag nog ta mig sjutton fixa de där jäkla kortet till de nya körkortet oxå så de är klart..

på återseende!
"Carpe Diem"
/// T
 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0