Why complicate life?
Okej, jag erkänner.. jag saknar dig och tänker på dig nästan hela tiden.. vet inte om det är för att jag faktiskt tycker om dig och förlorade dig eller om det är för att jag blev ensam igen.. Men saknar dig gör jag.. vill bara att de ska vara som det var.. det var så bra, det var så fint.. du var så fin, du är så fin.. vi hade så himla roligt ihop du och jag.. det kändes så bra.. du fick mig att må bra trots att jag egentligen mådde dåligt.. du fick mig att skratta fast jag kanske egentligen ville gråta inombords.. du fick mig att leva igen.. och nu står jag här själv utan dig för att ja du ville vara singel.. vad ska man göra?
Tycker de är så tråkigt att det blev såhär, för vi hade något fint på gång det vet jag.. ålder är bara en siffra.. och för oss va de ingen skillnad.. vi va på samma våglängd.. har inte haft de så bra med någon jag har träffat tidigare.. va länge sen jag mådde så bra som jag gjorde med dig.. du fick mig på något sätt att känna mig hel.. men nu är du borta o jag står här ensam kvar.. jag kan inte sluta tänka på de eller älta om de..vet att de inte är bra.. jag försöker göra allt för att slippa tänka på dig o de.. men de är svårt.. jag kan inte hålla mig upptagen alla dygnets timmar tyvärr.. önskar att så va fallet men nu sitter jag här själv o tankarna kommer smygandes igen..
känner mig lurad på något sätt.. för du visste vad jag hade vart med om när jag träffade dig och ändå så gör du typ samma sak.. förstår inte.. förstår inte hur du kan kasta bort något som va så bra.. men de är väl meningen att jag inte ska förstå de.. de är väl meningen att de inte ska va vi antar jag..
behöver nog vara själv ett tag och bearbeta allt de som har hänt, allt som hänt i sommar, det senaste året, senaste veckan.. behöver ta hand om mig o inte någon annan..
Vet att jag inte har skrivit direkt nå jätte positivt den senaste tiden.. men antar att jag har så mkt inom mig att jag behöver skriva av mig.. jag mår rätt bra trots allt de gör jag.. men behöver skriva av mig om saker för att kunna må bra..
På återseende!
"Carpe Diem"
/// T
Tycker de är så tråkigt att det blev såhär, för vi hade något fint på gång det vet jag.. ålder är bara en siffra.. och för oss va de ingen skillnad.. vi va på samma våglängd.. har inte haft de så bra med någon jag har träffat tidigare.. va länge sen jag mådde så bra som jag gjorde med dig.. du fick mig på något sätt att känna mig hel.. men nu är du borta o jag står här ensam kvar.. jag kan inte sluta tänka på de eller älta om de..vet att de inte är bra.. jag försöker göra allt för att slippa tänka på dig o de.. men de är svårt.. jag kan inte hålla mig upptagen alla dygnets timmar tyvärr.. önskar att så va fallet men nu sitter jag här själv o tankarna kommer smygandes igen..
känner mig lurad på något sätt.. för du visste vad jag hade vart med om när jag träffade dig och ändå så gör du typ samma sak.. förstår inte.. förstår inte hur du kan kasta bort något som va så bra.. men de är väl meningen att jag inte ska förstå de.. de är väl meningen att de inte ska va vi antar jag..
behöver nog vara själv ett tag och bearbeta allt de som har hänt, allt som hänt i sommar, det senaste året, senaste veckan.. behöver ta hand om mig o inte någon annan..
Vet att jag inte har skrivit direkt nå jätte positivt den senaste tiden.. men antar att jag har så mkt inom mig att jag behöver skriva av mig.. jag mår rätt bra trots allt de gör jag.. men behöver skriva av mig om saker för att kunna må bra..
På återseende!
"Carpe Diem"
/// T
Kommentarer
Trackback
