Into the darkness
Jag ångra inte att jag mötte dig, jag ångrar inte att jag föll för dig. Det som gör det hela förjävligt är vetskapen om att du inte bryr dig ett skvatt o att du inte kommer sakna mig alls speciellt inte lika mkt som jag kommer sakna dig. Samtidigt som du tog fram de bästa ur mig så dig du även fram de värsta ur mig. Jag blev någon jag inte vill vara eller är vissa stunder med dig och det värsta av allt är att du inte kunde se de bästa ur mig utan tror att jag är så jämt. Jag kan bara ta lärdom av allt det här o gå vidare. Jag är glad över att jag tog initiativet o sa att vi inte borde prata eller umgås på ett tag då allt är så förvirrande o att vi har lätt för att bråka. Meningen är inte vi iaf. Även fast allt känns så förvirrandande just nu så vet jag att det här är det bästa för oss båda. Jag behöver hitta mig själv igen.
Igår va en bra dag tills jag messade dig då förstördes allt. Skulle inte ha gjort det o orkar inte ha det såhär för de tar kål på mig. Nu blir de bara fokus på mig själv o ingen annan.
på återseende
"Carpe Diem"
/// T
Kommentarer
Trackback
