Stop and stare!




Nu har det gått ett bra tag sen jag skrev här.. har inte haft ork helt enkelt.. vet inte va jag ska skriva...
Två helger har gått och förra helgen drack jag med mina lagkamrater och de sluta me att jag vakna upp i min säng iaf... hehe... drack för mycket helt enkelt va bakis i två dagar efter.. inte bra.. sen kom den här helgen.. och jag som skulle ta de lungt tjena.. på fredan kom, A, N och hans kusin T hem till mig och förfesta innan vi drog ner till 100% bar och krog som hade premiär då.. och vi dansa och sen sluta de me efterfest hos T.. de va kul tills de hände en trist sak men skönt att de har gått bra iaf fick jag reda på för ett tag sen... *andas ut*
Sen kom lördan och jag som kom hem åtta den morgon va såklart seg hela dagen men sen börja nästa festande.. vi va hemma hos A och förfesta jag, syrran och L innan vi drog ner.. men den kvällen sluta me att jag betedde mig som världens egoist (inte medvetet) och A hamna utanför vilket jag inte ens märkte.. hur dum får man vara? Annars va de kul dansa och snacka me folket man kände... sen sluta de me efterfest hos mig men jag somnade i min fåtölj i stackars T knä..hehe... kan säga att jag kom inte upp förs sent den söndag...Och söndagen vart en mysdag med pizza, cola och film He´s the girl me L och sluta me fika hos syrran och såg skicka vidare (en av de bästa filmerna jag någonsin har sett, den och amerikan history X båda har sådant bra budskap) Och innan jag somna såg jag på step up 2 -the streets och spanna på snyggingen i filmen hihi..
  
 


Annars mår jag nog inge vidare måste jag säga.. jag är så jäkla orolig för min mor... hon va ju in och tog röntgen i förra veckan och ska väl få besked idag va jag vet om hon inte har fått de redan.. jag har inte pratat me henne sen den dagen typ och de va i onsdags.. vet inte varför men jag har väl som skjutit på de och velat förtränga allt.. därför jag har druckit som ett as och betet mig som ett svin.. jag vet att de inte är någon ursäkt.. och jag vet att jag inte får hålla på såhär.. de är inte bra.. jag måste ta tag i de och prata om de.. men jag har inte kunnat.. och kan typ fortfarande inte.. de är för tungt.. jag vill inte förlora henne.. hon är mitt allt.. hon är ju ändå min mamma... fan.. varför beteer man sig så knäppt när de är någe tungt speciellt när man dricker.. jag som skulle hålla mig nykter.. borde väl kanske ha gjort det men jag kunde inte.. jag ville inte.. jag ville bara bort från allt... det känns som jag faller!  jag vet att jag borde ringa mamma idag.. men jag vågar inte.. jag vill inte veta om de är något dåligt!  vill inte!

på återseende!
/// T

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0